TRYGGHETSFÖRSÄKRING FÖR ENSAMMA DJURÄGARE

Många personer i dagens samhälle saknar nätverk. Vad händer med djuren om den ensamme ägaren blir tillfälligt sjuk, långvarigt sjuk eller dör? Vem skall ta hand om djuren, betalar för dem - och rent juridiskt - vem äger dem om ägaren dör? Samma sak gäller om ägaren hamnar i fängelse, eller kommer i ekonomisk kris.

Hösten 2001 lanserades "Agria Trygghet", som är första "djurförsäkringen för människor". Den gör katt- och hundägandet tryggare och träder i kraft om man blir tillfälligt sjuk.

Försäkringen lämnar ersättning för Trygghetsförsäkringen tecknas som tillägg till Agrias vanliga kattförsäkring eller som separat försäkring. Man kan få ersättning med högst 20.000:- per år och katt. Om du är intresserad ring: Länsförsäkringar där du bor, eller 020 - 88 88 88. Hemsida: www.agria.se

Testamente/skriftlig överenskommelse

Många djurägare upprättar ett testamente som stipulerar vad som skall hända med djuren vid långvarig sjukdom eller död. Till det bör man foga en skriftlig överenskommelse så att det tydligt framgår vem man skall vända sig till om det värsta skulle inträffa. I testamentet eller i den skriftliga överenskommelsen bör man även klara av de ekonomiska detaljerna.

En vän till mig har satt upp ett väl synligt meddelande i A5-storlek vid spegeln i hallen med namn och telefonnummer till kontaktpersonen. Det är en utmärkt idé.

"Kattpool"

I en del föreningar har man haft funderingar på att lösa problemet genom att inrätta en "kattpool". Medlemmar som ev. kan ta hand om något djur stadigvarande eller till dess ev. omplacering kan ske anmäler sig till någon kontaktperson i klubbstyrelsen, som vid behov kan rycka in och placera ut djuren till någon "poolmedlem". Idén är genial, så varför inte ta upp den till diskussion på ett medlemsmöte vid tillfälle?

Inga resurser; vem betalar då?

Ibland finns inga resurser; vem tar hand om socialens och kronofogdens djur? Oftast blir det ideella djurskyddet sista utvägen när ägaransvaret inte fungerar och djurskyddslagen inte räcker till. (Förslag om kommunalt/statligt ansvar för sällskapsdjur är på gång.) Är man med i en kattklubb finns det kanske möjlighet att ordna för katten ändå via en "kattpool". Det kostar ingenting att ta kontakt med kattklubben eller en djurskyddsförening och höra sig för om de kan rycka in vid eventuell kris.

Text: © Pia Wiman Källa: Agrias info om trygghetsförsäkringen. Artikeln publicerades i SP 3-2002

Frågor om begravningar

Vad är tillåtet? Hund- och kattägare har berättat att de sparat askan från sina döda djur. De vill att den ska sättas i deras egen kista när de dör, men ingen vet om det är tillåtet. Djur på begravningen och på kyrkogården är andra frågor som kommit upp. Jan Berg driver en begravningsbyrå i Kalmar och har jobbat 25 år i det över hundra år gamla familjeföretaget. Han berättar att det under de senaste tio åren blivit allt vanligare med önskemål att djuren på något sätt ska spela en roll vid dödsfall och begravningar.

Skriv ett testamente

För att vara säker på att det blir som man vill bör man teckna ner sina önskemål. Det finns kuvert med "Önskemål inför livets slut" som man kan hämta gratis från begravningsbyråer. Helst skall man skriva ett testamente för att säkerhetsställa sin önskan. Ofta finns det jurister på begravningsbyråer som kan hjälpa till att få det hela korrekt. Jan Berg påpekar att det allt för ofta händer att det egna skrivna testamentet inte är juridiskt giltigt. Vissa krav måste vara uppfyllda med bland annat ålder och bevittning. Testamentet måste också vara i original, en kopia är inte formellt giltig.

Får man ta med djurens namn i dödsannonsen och får man ha en bild på ett kärt djur i stället för de vanliga symbolerna?
Begravningsbyråer tillhandahåller en mängd olika symboler att välja på. Det blir allt vanli-gare med katter, hundar och andra djur som symbol och det går utmärkt att använda sig av ett foto på eget djur. Och visst får man ha med djurens namn i dödannonsen.

Vad får man lägga i kistan med den döda?
Man får lägga ner allt som är förgängligt och kan brytas ner av naturen eller kremeras som inte är miljöförstörande. Det innebär att man får lägga ner både okremerade och kremerade djur i kistan. Jan Berg har varit med om att lägga ner både katter och hundar. Det är inte vanligt men förekommer några gånger om året.

Får hunden vara med på begravningen?
Jovisst är det möjligt. Det enda som hindrar det är allergirisken i allmänna lokaler. Man bör höra hur prästen ställer sig till detta, men man brukar så långt som det är möjligt tillmötesgå den avlidnes önskan. Vid urnsättning och vid kyrkogårdsbesök får djuren vara med. Hundar ska gå kopplade på kyrkogårdar, men de får inte rastas där.

Djurens Rätt! 2-3/04 (Sammandrag ur artikel. Publicerad med tillstånd i SP 3-2004)