KLUBBENS VÄRLDSOMSEGLARE & MESTA HUSKATTMAMMA

bild på Ella och hennes katt bild på en segelbåts-tavla

Jag heter Eila och är född i Finland. Sedan 1987 bor jag i Vårgårda och trivs förträffligt i den här byn med cirka 10.000 invånare.

Mina intressen är att gå i skogen och plocka svamp, och sedan leta reda på var jag ställt bilen... Jag går alltid vilse i skogen, men efter ett par timmar hittar jag den alltid. Mitt största intresse är dock katter, och jag har nästan bara haft och har hittekatter. Den sista är E20, fast hon råkade vara en Europé. Faktiskt är hon den enda raskatt som jag någonsin har haft. Jag plockade upp henne på E20, därav namnet. Hennes historia har varit införd i vår tidning, plus foton på mina övriga tre katter; Töpö, Lisa och Bettina.

bild på epokal bild på katten Topra bild på epokal

Jag har seglat till sjöss i 30 år och ett av mina bästa minnen är när vi låg i Buenos Aires och hade lördag och söndag i hamn vilket innebar halv arbetsdag för mig. Det var något som sällan hände annars. Vi hade utflykt till Botaniska trädgården - och hör och häpna! - där bodde cirka 800 katter!

Speciellt pensionärer gick dit med mat till dem. Veterinärer skötte om dem, gav dem p-piller, allt på frivillig basis. Jag var där tre dagar och hade mat med mig. På den tiden arbetade jag som kock, så jag hade med mig ett par kassar varje gång. Jag har aldrig någonsin varit så populär som då! Där fanns alla slags katter som man kan tänka sig. Det var en upplevelse som jag aldrig glömmer, jag skrev en berättelse om det i en katt-tidning som hette "Jamaren". Tyvärr har jag inte kvar tidningen, men det var nog i mitten av 80-talet. Berättelsen publicerades i "Stjärnposten" 3-2003.

bild på en blomster linje

Numera är jag pensionär sedan ett år tilbaka. Jag tycker inte att det är länge sedan jag plockade upp E20 på motorvägen. Denna fantastiska hittekatt tog den högsta titel en katt kan få 2003; nämligen Premier of Europe!

2004 blev Bettina veteran, så nu kan hon tävla igen! Och så brukar jag ta med vackra huskatthanen Emma, som ägs av Pentti Koivunen. Han är medlem i klubben, men ställer inte ut. Om någon undrar varför en hankatt heter Emma, så beror det på att det fanns två hittekatter som togs om hand i Emmaboda, varav den ena döptes till "Emma" och den andra till "Boda".

Emma är en väldigt kelen katt, och domarna är så förtjusta i honom. Han behöver ett par norska cert för att bli Alley Cat Champ. Jag har tagit hem honom fem gånger så att han och E20 skulle vänja sig vid varandra när de skulle bo tillsammans på hotellet. Det var bara litet spott och fräs första gångerna som de kom för nära varandra. På hotellet fräste de inte en enda gång. De är lika snälla båda två. Det är verkligen roligt att ha med dem att göra.

Vid sammanräkningen av 2003-års resultat av IDP-tävlingarna blev Emma 6:a totalt av IDP-listans huskatter och fjärde bästa klubbkatt! (Obs det som var IDP i Sverige är numera Nordiska WCF).

© Text & fotografier: Eila Hirvonen