Stjärnkatten

SOMMARKATTER

Sommarkatter är en skam för det moderna samhället. På mormors tid kunde det kanske gå an; varma ladugårdar, en skvätt mjölk, litet smulor från hushållet kombinerat med jakt. Samhället har förändrats mycket sedan dess; nerlagda jordbruk, folktätare orter, tung trafik, mm Det är en dålig ursäkt att skylla hela sommarkatteländet på landsbygden och bönderna. Ofta ser man annonser: "Kattungar bortskänkes". Vilka är det som föder upp dessa katter??? Kollar man adresserna visar det sig oftast vara folk som bor i tätorterna. Bönderna slår fortfarande ihjäl icke önskade kattungar …

Webkattidningen "Spinn" 2000 hade en utmärkt artikel :"Skaffa inte sommarkatt!" av Camilla Andersson, som gett oss tillstånd att citera delar av artikeln:

"De människor som fortfarande tror att katter är 'ett rovdjur som mår bäst av att klara sig själva' borde besöka ett katthem eller en djurvårdsförening. De är överhopade med hemlösa djur som folk tröttnat på, det är djur som haft turen att fortfarande vara vid liv. Katter som kommer dit (till synes i en oändlig ström) är oftast i bedrövligt skick; skadade, fulla med mask, utsvultna och vissa har loppor och parasiter. De är skygga, förvirrade och längtar efter kärlek. Efter en tid på katthemmet när djuren fått vård och omtanke av dessa otroliga eldsjälar som tålmodigt arbetar med dem (oftast ideellt utan betalning) blir dessa katter ofta totalt förändrade; pälsen blänker igen, de lägger på hullet och är oerhört tillgivna. Sådana katter kan omplaceras till en ny ägare och kan därmed få en ny chans till ett bra liv.

En del katter som omhändertas av katthemmen är dock i så dålig kondition att de måste avlivas. Har man en gång sett in i ögonen på ett övergivet djur förstår man hur illa de far och att de som arbetar på katthemmen lätt bränner ut sig. Att vara djurvän och se spillrorna av känslokalla människors behandling av oskyldi ga djur är fruktansvärt, många mår psykiskt dåligt och orkar inte fortsätta arbeta på katthemmet. Tyvärr finns alldeles för få katthem i Sverige, strömmen av alla hemlösa djur tycks aldrig minska. Sommarkattfenomenet är resultatet av ett banalt, gammalmodigt synsätt som måste försvinna!" (se Spinns artikelarkiv www.katt.nu)

Nellie, hittekatt, för svag för att resa sig upp och gå till matskålen Foto: © Djurens Rätt!

tillbaka till artikelarkivet

RÄTTEN ATT HA SÄLLSKAPSDJUR

Det talas mycket om hur nyttigt det är för människor att ha sällskapsdjur, ibland låter det som en självklar rättighet. Vem talar om det lika självklara ansvaret?? Alla känner inte till djurskyddslagarna - som dessutom är ganska luddiga och svårtolkade. Vi, kattklubbar, enskilda, måste få folk att inse att djur inte är leksaker som man har rätt att tröttna på! De är levande varelser som existerar på människans villkor, vi är skyldiga att ge dem ett bra liv.

Djurhemmen och djurskyddsföreningarna är en resurs i samhället. De får ta hand om inte bara övergivna djur - många personer i dagens samhälle saknar nätverk. Vad händer med djuren om den ensamme ägaren blir sjuk eller dör? Vem skall ta hand om dem, betala för dem - och rent juridiskt - vem äger dem?? Samma sak händer om ägaren hamnar i fängelse, eller kommer i ekonomisk kris. Vem tar hand om socialens eller kronofogdens djur? Oftast blir det ideella djurskyddet sista utvägen när ägaransvaret inte fungerar och lagen inte räcker till.

Adresser till olika djurhem som tar hand om övergivna katter, se under index. Kolla också på Djurens Rätts omplaceringslista Djurens Rätt, klicka på "övriga frågor", sedan "omplaceringsregister", eller ring till Siv Ågren, 0480 - 47 36 42

Se även vår artikel om den nya trygghetsförsäkringen som är ett måste om man är ensam kattägare och saknar anförvanter som ev kan bli kattvakt om det krisar till.